Man kan fråga sig om kommersialismen eller modet kom först, men svaret är oklart. Klart är dock att för många är modet en tidlös trend som kan stå utanför det som kan köpas för pengar samtidigt som det finns en hel kultur kring att köpa det senaste inom mode. Både mode och kommersialism måste konsumeras för att överleva (om man inte är självförsörjande förstås). ”Svenskt mode är en viktig del av svensk ekonomi som skapar både jobb och utveckling” sa kulturminister Alice Bah Kuhnke inför Stockholm Fashion Week som sedan ifrågasattes för sitt uttalande.

Inget kulturstöd från staten

Modebranschen får inte heller någon form av kulturstöd från staten. Att Sveriges kulturminister ser det svenska modet som en del av kommersialismen är inte självklart bland alla. Många vill hävda att mode idag är ett kulturellt uttryck istället för en kommersiell produkt. För Emma Ohlson, generalsekreterare för branschorganisationen Association of Swedish Fashion Brands är det inte svart-vitt: ”– När vi försöker skapa plattformar för svenska märken utomlands får vi ständigt frågan om det är en Sverigefrämjande eller kommersiell aktivitet. Men mode är ju Sveriges största och starkaste kreativa och kulturella näring. Det är inte antingen kultur eller näringsliv, utan både och, samtidigt”.

Kommersialism ett hot mot mode?

För det nystartade svenska märket AMAZE är det ingen skillnad mellan mode och kommersialism. Men de ser det som problematiskt att västvärlden har totalt drunknat i kommersialism: ”– I alla stora modestäder har man förstått att en motreaktion på det är nödvändig, men av någon märklig anledning är vi extremt tröga på att snappa upp det i Stockholm”, säger märket. Men Daniel Björk skrev en gång en krönika i modetidskriften Bon där han menar att det finns ”ett verkligt hot från kommersialismen” när den arena som de kreativa i modesfären håller till i riskerar att bli invaderad av kommersiella aktörer framöver.

 
 
 
 
sportpress